Månad: mars 2013

Gästinlägg: Återanvändningens estetik och nytta – dags för återanvändningsingenjörer?

Posted on

Har du bytt dator nyligen? Telefon? Om du skulle rota runt i byrålådorna hemma och på jobbet hur många fullt användbara prylar skulle du kunna hitta? Låt mig gissa: Minst en dator, minst 2 telefoner (för vi räknar ju förstås även partnerns gamla pryl som ju ligger i din/er byrålåda), kanske 5 USB-minnen som anses lite för små (för vem vill bara ha 2 GB på minnespinnen), kanske en videokamera (för vem kan leva utan HD-kvalitet?), kanske men bara kanske har en gammal tablet letat sig ner i byrån nyligen?

Med goda ambitioner har du förstås kastat alla glasflaskor och plastförpackningar i återvinningen eftersom du inte kan använda dem till något vettigt. Bättre då att de förbränns på ett bra sätt och eventuellt blir nya flaskor. Den gamla mikrovågsugnen som hade en lite sladdrig knapp, men funkade på det stora hela, gick till landet eller kompisens barn som precis börjat studera. Gott så! Den trasiga kaffekokaren slängdes lite aningslöst på återvinningscentralen eftersom den inte var värd att reparera.

Men den där gamla datorn eller telefonen som var så dyr vid inköpet har du dock inte mage att slänga på tippen eller ge bort, eller kanske så ligger det något viktigt på den, eller hur?!. Den får ligga i byrån. Vänta på nästa eller kanske näst-nästa vårstädning. Till slut, efter många ”näst-nästa”, så kastas den med de bästa ambitioner på återvinningen – du vill ju göra rätt för dig. Vara rakryggat miljömedveten. Att den sedan hamnar på en tipp, i ett annat land, är inte riktigt något som du kan göra något åt. Du knyter dock näven i fickan när du hör om stora tidningspapperlager som möglar bort eller att den där tjock-datorskärmen ligger på en soptipp i Afrika – j-a företagsvänliga-entreprenörs-omkategoriserings-byråkrati. På sjuttiotalet var det slit-och-slängera, nu hinner vi knappt slita på det vi slänger.

Men hur många gigabyte minnesutrymmen ligger inte och skriker efter en värdefull tankenotering? Hur mången gigahertz väntar inte på lite el för att lyfta fram ytterligare en beräkning? Vad sägs om återanvändning? Kanske en återanvändningstävling i kommentarerna nedan? Vem kan bli årets återanvändningsingenjör?
Låt oss börja tänka på icke-digitala prylar som oftast endast har ett litet ynkligt andetag i vår köp-och-släng era. Det blir ett försök att låta oss tänka utan för den förtretliga lådan.

Återanvända till ny nytta – som kan bli estetiskt.
Att folk är kreativa det märker man på nätet. Vad sägs om att bygga om den trasiga kaffebryggaren till ett akvarium som Hannes gjort:

Kaffebryggare
Kaffebryggareakvarium, foto: Hannes Carlsson

Eller detta lilla akvarium skapad ur en Soda Stream av samma person:

Ett återvunnet räkhem, foto: Hannes Carlsson
Ett återvunnet räkhem, foto: Hannes Carlsson

Kreativt så det förslår. Kul. Uppseendeväckande. Ett litet andetag till för hushållsapparater som nu får agera husrum till en räka.
Själv har jag inte riktigt tagit mig an alla gamla hushållsapparater än – de lever fortfarande – men en snygg whiskyflaska slapp smältas ner för att bli en glasburk. Istället för att använda den till sylt fick det bli en dekorativ vas med vattenväxter och en liten räka.

Whiskeyakvaritet, noga ursköljt innan räkan flyttade in. Foto: Henrik Artman
Whiskeyakvaritet, noga ursköljt innan räkan flyttade in. Foto: Henrik Artman

Ett intressant experiment som möjligen kan hjälpa mig och barnen förstå ett slutet ekosystem. Eller så får den bara vara vacker. Det blev i varje fall en kul eftermiddag och numera en stunds morgonmeditation till kaffet då jag inspekterar uppkomsten av alger. Det är i varje fall mer än vad den statistiskt sett medelflaskan får bidra till där den ligger utspridd på asfaltsvägen till förtret för  djur, barn, cyklar och bilar. Kan detta ge inspiration för framtidens återanvändning?

Low-tech i all ära, men det är ju hi-tech som innehåller ädelmetaller samt gamla tankar omkodade i ettor och nollor. Så över till detta knepigare aber för mänskligheten. I senare inlägg kommer jag presentera ett antal olika förslag på hur man kan återanvända digitala produkter.

//Henrik Artman

Annonser

130312 Team meeting

Posted on

.
Today’s meeting was to a high extent an information meeting:

– Malin told us about her impressions after having visited University of Illinois
– We have a tree! We should hang our accepted/published papers that are related to the sustainability team in the tree! We should paint it green too! There is a paper in the tree already (the CHI paper below).
– A short discussion about how we will invite team guests (to our team meeting, to the ”higher” seminars)? The questions was raised because we have a person who wants to visit it (more about that at a later point).
– We need to write a short text about our team for the web!
– We (Jorge, Daniel, Hannes, Elina) are writing a position paper to a workshop (”End-User Development for Supporting Sustainability in Maker Communities”) at the Fourth International Symposium on End-User Development.
– There is an upcoming conference about ”The Third IFIP Conference on Sustainable Internet and ICT for Sustainability” (deadline for papers is April 15) – will anyone write something and/or go there?
– There is an upcoming (Swedish national conference) on developing the engineering educations (cfp (pdf)). Deadline for abstracts is May 31. Daniel and Elina might write something

During the final 15 minutes we discussed Daniel, Åke and Elina’s CHI Post-Sustainability workshop position paper, ”HCI in a world of limiations: Adressing the social resilience of computing”.

Our next meeting will be held in 1625 on Tue March 26. The planned topic for the meeting is (2nd attempt) the team blog. We’ll see if WordPress is more cooperative than last time…
.

USA i obalans :( men Bra infographics :)

Posted on

Fick denna via Facebook. Illustrerar mycket tydligt den extrema obalansen i den amerikanska ekonomin. Vore intressant att se även för andra länder som Sverige, men jag antar att det är något liknande men kanske mindre extremt (?)
Passar väl in i det som David Webb pratade om liksom det som beskrivs i filmen ”Four Horsemen”. Jag har fö den filmen på DVD nu om det är någon som vill låna. Min version är även licensierad för att visas i undervisning 😉

Till Paris…

Posted on Updated on

Jag har fått två bidrag accepterade till en, inom mitt ämnesområde prestigefylld konferens, som för en gång skulle hålls i Europa. Ett av bidragen är till en workshop med hållbarhetstema. När jag nu inte behöver korsa Atlanten för att komma till konferensen, tänkte jag försöka leva upp till min övertygelse att inte bidra till allt för stora koldioxidutsläpp. Tåg till Paris, det måste ju gå att ordna.

Min första anhalt är att besöka SJs hemsida, men där kan man bara söka på svenska orter, med undantag för ett fåtal orter i våra närmaste grannländer. Jag sökte mig då vidare till Deutsche Bahns hemsida, som verkar ha den mest kompletta sökfunktionen på europeiska tåg. Förvisso fick jag upp en mängd alternativ, några med 8 byten, men ingen prisuppgift. Min målsättning har varit att ansöka om resestipendium för att täcka kostnaderna för konferensresan, men även inför andra behöver jag redovisa en uppskattad kostnad. Nu hade jag i alla fall en överblick, och fortsatte med att ringa till SJs kundtjänst. Det visade sig att det var rätt dyrt, att åka tåg till Paris. Trots att man köpte Interrail-kort skulle det enligt SJs kundtjänst kosta 5 500 kr till Paris tur och retur från Stockholm. Priset var inte heller hugget i sten, eftersom priset för resan från Stockholm till Köpenhamn kan variera mycket, beroende på när man köper biljetten.

Jag skickade in min ansökan om resestipendium, men svaret på denna kommer dröja någon månad eller två. Biljetten behöver jag köpa ganska omgående, så jag vände mig till den jag trodde skulle finansiera min resa, om nu inte resestipendiet blev accepterat. Jag möttes av ett nej. Tåget var för dyrt. Som jämförelse fanns ett pris på den biljett en kollega till mig bokat för att resa till samma konferens. 2 400 kr, med flyg. Jag försökte i diskussionen lyfta att vi bör beakta miljön, men fick till svar att det var självklart att vi skulle åka tåg inom Sverige. Likaledes lyftes kommentaren att det inte bara var priset, resan blev ju betydligt längre tidsmässigt, och därmed skulle mer traktamente betalas ut, vilket leder till en ännu större kostnad. Jag fick också argument såsom ”det skulle aldrig vara okej för mig att acceptera en business class biljett för det priset, så då kan jag inte gärna godkänna det här”.

Jag vände mig nu till KTHs resepolicy för att samla argument till nästa tillfälle, jag hade för mig att det där stod något om miljöpåverkan. Problemet är att det är fler värden som ska vägas in:

Varje resenär har ansvar för att tjänsteresan planeras och genomförs så att miljöpåverkan och kostnader minimeras och komfort och säkerhet uppnås, samt att resan genomförs med rimlig tidsåtgång.

Både miljöpåverkan, kostnader och rimlig tidsåtgång ska optimeras, men jag får ingen hjälp med en prioritering, vilken av dessa väger tyngst? Det finns egentligen inget i resepolicyn som motsäger min önskan att åka tåg, men det finns inte något som ordentligt styrker det heller. Till exempel står det:

Principen bör vara att resa med allmänna kommunikationsmedel. Dessa, i första hand tåg, är oftast det bästa alternativet med avseende på såväl effektivitet som säkerhet och miljö.

Det skulle kunna stödja mig, men senare står följande fras, som ändå ger min finansiär rätten att neka mig en dyrare resa:

Vid en utlandsresa bör man tolka bestämmelserna i resepolicyn positivare, eftersom det ofta är fråga om en längre och/eller mer komplicerad resa.

Det var ju inte det slagträ som jag önskade mig i min argumentation, istället vänder jag mig till KTHs övergripande miljömål, de kanske kan ge mig fler argument.

Dagligen bidrar verksamheten till koldioxidutsläpp genom olika typer av transporter till och från KTH. En stor bidragande orsak till våra utsläpp är de tjänsteresor som vi gör och då framförallt från flygresor.

Det känns ju lovande! Längre ned finner jag ett övergripande mål för transporter:

Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor ska minska med 10 procent i förhållande till antal anställda (årsarbetskrafter).

Här har jag i alla fall någonting konkret jag vill bidra till. Men det står inte hur egentligen denna minskning ska ske. Dessutom står det på samma webbsida att de övergripande målen ska brytas ner och konkretiseras på de olika skolorna. När jag söker vidare hittar jag inga konkreta mål på min skola. Jag skickar då ett mejl till KTHs miljöchef för att fråga om hur jag ska tolka KTHs resepolicy. Svaret jag får är:

Ja, vi vårt mål är att minska våra koldioxidutsläpp och vår plan för detta är att i första hand få medarbetare att välja tåg istället för flyg och då främst inrikes och kortare resor, där ganska många på KTH flyger idag, men vi kommer även att arbeta vidare med detta mål på andra sätt.

När det gäller längre resor är det ju ofta svårt att välja tåg istället för flyg. När det gäller din resa så är det ju jättebra om du kan åka tåg istället för att flyga, vilket gör en stor skillnad miljömässigt. Den ekonomiska aspekten är ju alltid svårt att argumentera emot och den väger oftast tyngst, även om jag vill att miljöaspekterna ska värderas högre. Vi arbetar för detta.

Det är ju skönt att någon arbetar med frågan, men inget konkret argumentmässigt slagträ. Vad däremot policyn gör mig uppmärksam på, är att jag måste använda mig av den resebyrå som vi har avtal med, så att miljömålen kan följas upp (på något sätt). För att kontrollera att priset blir ungefär detsamma vänder jag mig till den hemsida vi är uppmanade att använda. Det är förvisso tåg förvalt på startsidan, men till Paris kommer jag inte, staden finns inte med i sökdatabasen.

Paris, nej, tyvärr inte, men en vecka i Partille kanske skulle passa?
Paris, nej, tyvärr inte, men en vecka i Partille kanske skulle passa?

Det betyder att jag måste ringa till kundtjänst, där jag möts av förvåning och förvirring. Som tur är har jag en god idé om hur jag vill resa, så efter ett rörigt samtal kommer vi överens om att jag mejlar de uppgifter jag har. Mejlet far iväg på förmiddagen en fredag. 16:16 nås jag av svaret. Resan blev något billigare, 5 044 kr, men till detta kommer en serviceavgift till resebolaget. Enda problemet var att priset gällde endast denna dag. Dessutom framgick det inte av de uppgifter jag fått huruvida resan inbegrep en sov- eller liggvagn på nattåget. Med en uppgiven suck får jag lämna resan därhän, chansen att få tag på någon som kan fatta beslut i frågan är minimal en sen fredagseftermiddag. Jag kan bara konstatera, att resa till Paris med tåg, inte var en lätt sak att uppnå. Jakten på biljetten får fortsätta en annan dag.

//Elina